Fytokemikalier & Nutrienter

Samlingsnamnet är oftast fytokemikalier eller fytonäringsämnen/fytonutrienter. Fytokemikalier syftar på växters naturliga kemiska ämnen, särskilt bioaktiva ämnen. Fytokemikalier ser man ofta på innehållsförteckningar för hudkrämer till exempel. Fytonutrienter används ofta om växtämnen som kan bidra till hälsa, även om de inte är klassiska essentiella näringsämnen som vitaminer, mineraler och aminosyror. Växtprodukter och örter innehåller ofta många olika ämnen samtidigt, inte bara ett enda “aktivt ämne”.

Här är en enkel översikt:

• Flavonoider
  En stor grupp polyfenoler/fenoliska ämnen i frukt, bär, grönsaker, te och många medicinalväxter. De fungerar ofta som skydd i växten och är kända för antioxidant- och signalpåverkan i biologiska system.
• Alkaloider
  Kväveinnehållande växtämnen som ofta har tydlig fysiologisk effekt. Många är starkt bioaktiva, ibland läkemedelslika, och används av växten som försvar. Exempel från växtriket är koffein, nikotin och morfinliknande alkaloider.
• Glykosider
  Ämnen där en sockerdel är bunden till en annan aktiv molekyl. I växter fungerar de ofta som lagrings- eller transportform av bioaktiva ämnen. Effekten beror mycket på vilken “aglykon”-del som sitter ihop med sockret.
• Saponiner
  Växtämnen som kan bilda skum i vatten. De förekommer i många örter och frön och används av växten som försvar. De räknas ofta till viktiga bioaktiva sekundära metaboliter.
• Cannabinoider
  En särskild grupp ämnen som främst förknippas med Cannabis. De är alltså också fytokemikalier, men inte en allmän grupp som finns brett i alla medicinalväxter på samma sätt som till exempel flavonoider eller tanniner.
• Slemämnen
  Slemämnen är polysackaridrika ämnen som sväller i vatten och bildar en geléaktig, slemmig massa. I växten hjälper de ofta till att binda vatten och skydda vävnad. I örtmedicinska sammanhang förknippas de ofta med mjukgörande och skyddande egenskaper.
• Eteriska oljor
  Flyktiga, aromatiska ämnesblandningar från växter, ofta rika på terpener och besläktade ämnen. De ger doft och fungerar ofta som växtens skydd eller kommunikation med omgivningen.
• Bitterämnen
  Detta är mer ett funktionellt/sensoriskt begrepp än en enda kemisk klass. Bitter smak kan komma från flera olika typer av växtämnen, till exempel vissa glykosider, terpenoider och alkaloider.
• Garvämnen (tanniner)
  Polyfenoliska ämnen med sammandragande egenskaper. De fungerar ofta som försvar i växten och kan binda proteiner. Tanniner räknas som en viktig grupp fytokemikalier.
• Vitaminer och mineraler
  De hör också till växters innehåll, men de brukar normalt inte kallas fytokemikalier. De är klassiska näringsämnen, och flera av dem är essentiella för människan. Fytokemikalier/fytonutrienter används oftare om de icke-essentiella men bioaktiva växtämnena.

Det viktigaste att skilja på är detta:

• Fytokemikalier = växternas naturliga kemiska ämnen, ofta sekundära metaboliter (en metabolit ändras i en process i kroppen, som i ämnesomsättningen till exempel)
• Fytonutrienter = ungefär samma område, men med fokus på möjlig betydelse för människans hälsa.
• Vitaminer/mineraler/aminosyror = näringsämnen, inte vanligtvis det man främst menar med fytokemikalier. 

En praktisk uppdelning är därför:

Fytokemikalier/fytonutrienter:
flavonoider, alkaloider, glykosider, saponiner, cannabinoider, slemämnen, eteriska oljor, bitterämnen, garvämnen.

Näringsämnen:
vitaminer, mineraler och aminosyror.

Det är också viktigt att komma ihåg att “naturligt” inte automatiskt betyder säkert. Myndighetskällor betonar att örter och kosttillskott kan ha biverkningar, varierande innehåll och interagera med vissa läkemedel. Vissa ämnen passar inte ihop och vissa ämnen har en hög synergi.