HUR ANDAS DU?
Andningen – kroppens spegel och vårt viktigaste verktyg för balans
Andningen - Nyckeln till kroppens balans
Din andning påverkar hur du mår, mer än du kanske tror. Genom att bli medveten om hur du andas kan du börja påverka både kropp och sinne – på riktigt.
Andningen speglar vad som händer inom oss. Våra tankar, känslor och vår aktivitetsnivå påverkar hela tiden hur vi andas. När vi känner stress eller oro blir andningen ofta snabb och ytlig. När vi är lugna och trygga blir den istället långsammare och djupare.
Men sambandet fungerar också åt andra hållet.
Genom att medvetet påverka vår andning kan vi i sin tur påverka hur vi mår – både mentalt och fysiskt. En lugn och balanserad andning kan hjälpa oss att stilla tankarna, minska stress och skapa mer inre ro. Samtidigt påverkar andningen kroppens funktioner, som hjärtats rytm, hjärnans aktivitet, matsmältningen och immunförsvaret.
Vi andas ungefär 20 000–25 000 gånger varje dygn, vilket gör andningen till en av kroppens viktigaste funktioner för att upprätthålla balans i kroppen – det som inom fysiologin kallas homeostas. Trots detta tänker många av oss sällan på hur vi faktiskt andas.
Att börja studera sin egen andning är därför ett viktigt första steg. Genom att lägga märke till hur andetagen känns, hur djupt vi andas och hur andningen förändras i olika situationer kan vi börja förstå kroppens signaler. Denna medvetenhet gör det också lättare att gradvis förändra och förbättra vår andning. Och det är nu du får en större användning för din sportklocka.
Andningen är ett enkelt men kraftfullt verktyg som alltid finns med oss. När vi lär oss att lyssna på den och arbeta med den kan den hjälpa oss att skapa mer balans, energi och lugn i både kropp och sinne.
Vilket Andningmönster har du?
Nedan har jag lagt in 5 alternativ på Andingsmönster, fundera lite över vilket alternativ som passar bäst in på dig, kanske känner du igen dig i mer än 1.
Optimal Andning ✔️
En "Optimal" andning är en varierad och anpassingsbar andning, men man observerar den i vila och då är den ca 6-12 andetag per minut, man andas genom näsan, andningen är tyst rytmisk och regelbunden, man andas med både ner i magen och låter diafragman arbeta och med bröstkorgen, den nedre delen av bröstkorgen skall expandera åt alla håll & den övre delen av bröstkorgen skall vara stilla. Denna andning är vårt Mål! Här mår vi bra!
Över Andning
⚠️
Med denna andningen så tar man större och fler andetag än vid en optimal andning, ca 18-22 andetag per minut, vi får i oss dubbelt så mycket luft och detta är en låggradig och dold form av hyperventilering. Denna andning påverkar kroppen negativt.
Kraftig ⚠️
Överandning
Denna andning karaktäriseras av en snabb andning, ca 24-30 andetag per minut, andetaget är högt uppe i bröstet, munnen är ofta öppen & hållningen är framåtlutad. Här har vi också en smygande hyperventilering. När vi andas för högt upp i bröstet så aktiverar vi muskler i nacke och axlar vilket slutligen ofta leder till ömhet eller smärta i axlar och nacke. Denna andning påverkar kroppen negativt.
Bröstandning
⚠️
Denna Andningen kännetecknas av korta och ytliga andetag högt upp i bröstet, med en frekvens på ca 18-22 andetag i minuten. Denna andning ger ofta en känsla av att man inte andas alls. Detta är en annan form av överandning. För att kompensera den ytliga andningen så kan man "sucka", "gäspa", eller ta ett större andetag med jämna mellan rum. Denna andningen påverkar även vår hållning negativt och gör oss ihopsjunkna, detta kallas även för "kontorsandning". Denna andning påverkar kroppen negativt.
Kaotisk Andning
⚠️
Denna andning kännetecknas av oregelbundenhet och är ljudlig. Det är nämligen omöjligt att göra ljud ifrån sig utan att andas, man harklar, snorar, pustar, stånkar, hostar mm. det är också vanligt att dem som har kaotisk andning pratar mycket och tar stora andetag innan de pratar och kippar efter andan, eller pratar snabbt, detta kallas "nyhetsuppläsarsyndrom" Att prata mycket och andas samtidigt skapar oregelbundenhet. Denna andning påverkar kroppen negativt
Periodisk ⚠️ Andning
Det är detta som är koncentrations apne och den här andningen kännetecknas av att man håller andan när man koncentrerar sig. Andningen fastnar och man glömmer att andas ut. När man sedan andas så kompenserar man med överandning. Här är ofta munnen öppen. Andra benämningar kan vara smsapne, datorapne, stressapne eller influencerapne (då andas man endast när kameran är avstängd ;-)).
Denna andning påverkar kroppen negativt.
Variation är nyckeln
En bra Andning kan variera sig efter vad kroppen behöver i given stund, det innebär att vi behöver kunna variera vår andning och inte fastna i negativa andnings mönster. Alternativen ovan är inget diagnos system, man kan känna igen sig i alla. Det är mer en modell för hur vi identifierar negativa mönster hos oss själva. Det finns vissa beteenden som vi bör uppmärksamma och det är när vi gäspar, suckar, harklar oss osv. för det kan vara kompensatoriska beteenden till en försämrad andning. Vår hållning är också viktigt i sammanhanget då en försämrad kroppshållning ofta begränsar diafragmans rörelse. Till och med vår sömn är viktig.
Kroppen ska kunna växla mellan:
- Lugn, djup diafragma andning (vila/återhämtning)
- Snabbare, ytligare andning (aktivitet/stress)
Kompensatoriska beteenden:
- gäspa
- sucka
- harkla sig
kan absolut vara tecken på att kroppen försöker återställa balansen i andningen.
Exempel:
- Suckar → ofta ett sätt att försöka “resetta” andningen
- Gäspningar → kan indikera låg syresättning eller spänning
- Harkling → ibland kopplat till spänningar i hals/andningsmuskulatur
Det är inte “fel” i sig – men om det sker ofta är det värt att bli nyfiken på.
Hållningens betydelse
Reflektera över din Kroppshållning.
En framåtlutad eller kollapsad hållning kan:
- begränsa diafragmans rörelse
- minska lungornas expansionsförmåga
- leda till mer ytlig andning
En mer upprätt, avslappnad hållning ger:
- bättre rörlighet i bröstkorg och diafragma
- effektivare andning
- mindre behov av kompensation
Kroppens intelligens
Det fina är att kroppen hela tiden försöker hjälpa oss. De här signalerna (suckar, gäspningar osv.) är inte ett problem – det är feedback.
Det viktiga blir:
- Att uppmärksamma utan att döma
- Att försiktigt guida tillbaka till en mer funktionell andning
Förslag: Andningsdagbok (2–3 veckor)
Håll det enkelt. Inte prestationsbaserat – bara observerande.
Varje kväll, skriv kort:
1. När höll jag andan idag?
- Situation?
- Kroppskänsla?
- Tankar?
2. När andades jag högt/bröstigt?
- Stress?
- Social interaktion?
- Larm/signal?
3. När andades jag lugnt och genom näsan?
- Vad var annorlunda då?
4. Hur känns kroppen nu?
Lycka till!